Vad är de vanligaste ingredienserna i kosttillskott, och hur påverkar de kroppen?

 

 

 

Taurin

Var finns taurin?

Taurin är en aminosyra som människan själv bildar i kroppen. Taurin förekommer i alla livsmedel från djurvärlden, men inte i grönsaker och frukter.

 

 Hur mycket får vi i oss?

En kost där fisk- och köttprodukter ingick innehöll 120-130 mg taurin per dagsintag. En lakto-ovo-vegetarisk kost innehöll 17 mg taurin per dagsintag och en vegankost inget taurin alls. Energidrycker innehåller ofta 4000 mg taurin per liter, en burk på 2,5 dl innehåller då 1000 mg taurin. 

 

Är det farligt med taurin?
Det finns inga belägg för att intag av taurin är skadligt, men det är inte visat att intag av mycket höga doser och under lång tid är säkert.

 

 Känsliga grupper
Det finns inte några känsliga grupper definierade.

 

 Rekommendationer
Det finns inte några kostrekommendationer för taurin. För energidrycker som bland annat innehåller taurin, koffein och kolhydrat är Livsmedelsverkets råd att dryckerna inte är lämpliga som törstsläckare, inte heller som vätskeersättning vid fysisk ansträngning samt att de inte är lämpliga att kombinera med alkohol.

 

 

Kreatin

Var finns kreatin?

Kreatin är ett ämne som finns i muskel och som hjälper till att omvandla lagrad energi till rörelseenergi. I människokroppen bildas 1-2 g kreatin per dag. En person som väger 70 kg har totalt c:a 120 gram kreatin i sin muskelmassa. Överskott av kreatin omvandlas till kreatinin som utsöndras via njuren.
Kreatin förekommer i livsmedel från djurriket som kött och fisk. Kreatin säljs även som kosttillskott.

Hur mycket får vi i oss?

En normal kost innehåller 1-2 gram kreatin per dag. I form av kosttillskott kan intaget bli avsevärt högre.

 

 Gränsvärden

Det finns inga gränsvärden för kreatin.

 

 Är det farligt med kreatin?

EUs vetenskapliga kommittée har utvärderat riskerna med att använda kreatin som kosttillskott. Kommitténs slutsats är att det finns otillräckligt underlag för att säga att det är ofarligt att inta stora mängder kreatin. Det finns frågetecken kring vad som händer med njurfunktionen vid höga intag, vad som händer i de vävnader där kreatin lagras och vad som händer med kroppens egen produktion av kreatin om någon som ätit större mängder plötsligt slutar med detta.

 

Känsliga grupper

Personer med nedsatt njurfunktion.

 

 Rekommendationer

EU har i en riskvärdering gjort bedömningen att ett intag av upp till 3 g per dag, som är i nivå med vad kroppen själv omsätter, sannolikt är riskfritt.




 

Germanium i hälsokost mm

Var finns germanium?

Germanium (Ge) är en halvmetall som förekommer i låga halter både i växter och djur. Organiska germaniumföreningar saluförs i många länder som näringstillskott, livselixir, mirakelmedel och naturläkemedel.

Hur mycket får vi i oss?

Via naturlig förekomst i livsmedel: genomsnittligt intag 0.004 mg/dag, maximalt intag (97.5 percentilen): 0.007 mg/dag. Tillverkarna av kosttillskott mm har rekommenderat doser från <1 mg/dag till 150 mg Ge per dag.

Är det farligt med germanium?

Allvarliga biverkningar främst i form av njurskador, har rapporterats hos människor som har intagit Ge-baserade preparat (uppskattad dos 300-600 mg Ge/dag) under en längre tid. Dessa effekter kan, åtminstone delvis, tillskrivas oorganiska Ge-föroreningar i preparaten. Då man ännu ej utforskat den toxiska verkningsmekanismen för Ge-föreningar hos människa och då renhetskontrollen av dessa preparat är bristfällig, bör man betrakta även organiska Ge-föreningar som potentiellt farliga för människan.

Gränsvärden

Finns ej.

Känsliga grupper
Ej närmare känt. men gravida och ammande kvinnor ska vara särskilt försiktiga, och helt undvika Ge-baserade preparat.

Rekommendationer
Se ovan. De nordiska länderna har som följd av ovanstående beslutat att dra in preparat innehållande germanium från marknaden.

 

 

Vitamin A

Vitamin A behövs för att syn, hud och slemhinnor ska fungera normalt. En svensk normalkost täcker dagsbehovet väl, och brist på vitaminet förekommer i princip inte i Sverige i dag.

Däremot är A-vitaminbrist ett problem i världen i stort. Lindrig brist kan ge nattblindhet och allvarlig brist ger nedsatt motståndskraft mot infektioner. A-vitaminbrist är i dag den största orsaken till blindhet i världen.

 Hur mycket behöver vi?

Behovet av vitamin A varierar med bland annat ålder och kön. Rekommendationen per dag är:

  • 700 mikrogram för kvinnor
  • 900 mikrogram för män
  • 800 mikrogram för gravida
  • 1200 mikrogram för ammande

Hur får vi i oss A-vitamin?

Det finns stora mängder A-vitamin i inälvsmat, främst lever. Bra källor är även matfett, mjölk, fil, ost och ägg. Mjölk är i Sverige berikad med vitamin A.

Grönsaker och rotfrukter innehåller karotenoider, till exempel beta-karoten, som omvandlas till vitamin A i kroppen om det behövs.  Detta kan inte leda till för höga eller skadliga nivåer av vitaminet i kroppen.

 

 Kan man få i sig för mycket A-vitamin?

A-vitamin i stora doser är skadligt. Det är framför allt genom kosttillskott man kan få i sig för stora mängder.

A-vitamin behövs för att graviditeten ska utvecklas normalt och för barnets syn. Får man däremot i sig stora mängder tidigt i graviditeten misstänks det kunna ge en viss ökad risk för fosterskador. Gravida som tar kosttillskott, till exempel i form av multivitaminer, bör därför kontrollera att dessa innehåller högst 1 milligram A-vitamin per dagsdos.

 Gravida ska även vara försiktiga med fiskleverolja eftersom den kan innehålla höga halter A-vitamin. Gravida rekommenderas också att undvika lever och leverrätter. Leverpastej går dock bra att äta eftersom den inte innehåller så mycket lever och inte äts i några större mängder.

 Äldre vuxna behöver inte extra tillskott av A-vitamin. Det finns forskning som tyder på att om äldre får i sig mycket vitamin A kan det bidra till benskörhet.

 

Måste man knapra kosttillskott för att må bra?

 

    

 

 

 

 




 

 

 

Så här säger Livsmedelsverket om kosttillskott:

 

Vitaminer och mineraler i koncentrerad form kallas kosttillskott. Kosttillskott är tänkta att komplettera den vanliga kosten och säljs i form av kapslar, tabletter, pulver, ampuller med vätska, droppflaskor eller liknande. Även aminosyror, essentiella fettsyror, fibrer, olika örter och växtextrakt i koncentrerad form, och som är avsedda att tas i små mängder, kan säljas som kosttillskott.

Vem behöver kosttillskott?

Trots att det finns många brister i våra matvanor visar kostundersökningar att de allra flesta får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler genom den vanliga maten. För de flesta finns det alltså inget behov av extra kosttillskott.

 Däremot kan vissa grupper behöva kosttillskott, i vissa perioder av livet. De kosttillskott som rekommenderas är:

  • Vitamin D till alla barn upp till två års ålder och vissa barn längre.
  • Folsyra till kvinnor som kan tänkas bli gravida.
  • Vitamin D till äldre som inte regelbundet vistas ute.

Kan kosttillskott minska risken för sjukdom?

Det finns i dag ett stort antal undersökningar som visar att de som äter mycket frukt och grönsaker löper mindre risk att drabbas av olika sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Det skulle kunna bero på att frukt och grönsaker innehåller antioxidativa ämnen. Antioxidativa ämnen skyddar cellerna i kroppen mot skadliga så kallade fria radikaler.

 Däremot visar flera stora undersökningar att risken för sjukdomar inte minskar när man äter kosttillskott. Man får alltså inte samma effekt när man tar höga doser av kosttillskott med vitaminer och mineraler som innehåller antioxidativa ämnen som när man äter mycket frukt och grönt. Därför kan man inte kompensera en dålig kost med kosttillskott.

 

 För mycket vitaminer och mineraler kan vara skadligt

För höga doser av vitaminer och mineraler kan vara skadliga för kroppen. Därför är det viktigt att följa anvisningarna på förpackningarna av kosttillskott och att inte ta mer än vad som står.

 

 Kosttillskott, hälsokost och naturläkemedel

Kosttillskott definieras som livsmedel. Hälsokost däremot är ett vidare begrepp som omfattar kosttillskott men också biodynamiskt odlade livsmedel, örter, traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Både traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel ska godkännas av Läkemedelsverket innan de får säljas.

 

Den som säljer kosttillskott får inte påstå att produkten har någon medicinsk effekt, till exempel att den kan förebygga, behandla eller bota sjukdomar. Om man använder sådana påståenden i marknadsföringen klassas produkten som läkemedel. Läs mer om läkemedel och naturläkemedel på Läkemedelsverkets webbplats.

 

 Regler för kosttillskott

Sedan 2005 finns föreskrifter om kosttillskott. Föreskrifterna innehåller en definition av kosttillskott och regler för vilka vitaminer och mineraler som får ingå. Föreskrifterna har tagits fram av Livsmedelsverket utifrån EU-direktiv.

 I föreskriften står också hur kosttillskott ska märkas, det vill säga vilka uppgifter som ska stå på förpackningen. Så småningom kommer det också att utarbetas föreskrifter om maximi- eller minimihalter av vissa ämnen, till exempel hur mycket A-vitamin en produkt får innehålla.

 

 



 

Så här säger Dopingjouren om kosttillskott:

 

Vitamin- och mineralpreparat kan intas som komplement till den vanliga kosten, men Dopingjouren anser att det endast är vid hälsotillstånd, t ex. undernäring eller vid långvariga sjukdomstillstånd, som det kan vara befogat att äta kosttillskott. Gäller detta Dig – konsultera Din husläkare. I de flesta fall kan dessa tillstånd åtgärdas med en fullvärdig och varierad kost.

Dopingjouren har en mycket restriktiv hållning till kosttillskott eftersom många produkter inte är tillräckligt kvalitetskontrollerade och innehållsdeklarerade.

 

När man köper kosttillskott kan man aldrig vara säker på innehållet eftersom det kan variera i olika sändningar. Det förekommer också preparat som är förorenade med dopningsklassade substanser, företrädesvis prohormoner. Detta kan bero på föroreningar vid tillverkningen men det har även förekommit att tillverkare medvetet har tillsatt otillåtna substanser i sina produkter.

Dopingjourens erfarenhet är att kosttillskott kan var inkörsport till missbruk av mer potenta substanser; hormonläkemedel. Får man inte den effekt med rutor på magen och ökad styrka och volym som utlovas i annonser eller som kompisar pratar om kan man lockas att ta förbjudna preparat som verkligen har den effekten. En vanlig tanke är att "biverkningar drabbar inte mej" eller "jag ska bara ta lite för att komma i gång".

Om man ändå vill använda kosttillskott så är det bästa att köpa sina produkter på Apoteket som har en bättre kontroll på sina varor.

Kosttillskotten räknas som livsmedel och regleras av livsmedelslagen. Ansvarig myndighet är Livsmedelsverket.

Internationella Olympiska Kommitten, IOK har gjort en undersökning av 634 kosttillskott ifrån olika distributörer i olika länder. Av dessa 634 produkter hittade man dopningsklassade substanser i ca 15 % (94 st).

 

Förbjudna substanser
Det förekommer kosttillskott som innehåller otillåtna och skadliga substanser ex. efedrin och prohormoner. Det är förbjudet att i Sverige sälja dessa preparat.


Efedrin
Ma Huang och Ephedra är kinesiska växter som består av efedrinalkaloider, vilket är detsamma som efedrin.

Det är förbjudet att sälja efedrin som livsmedel p.g.a. de biverkningar som de kan ge.

Det är också läkemedelsklassat sedan september 2005 och får därför inte ingå i kosttillskott. Livsmedelsverket har utfärdat en varning p.g.a den allvarliga hälsofaran med dessa preparat.

Kosttillskott inom idrotten
Tar du kosttillskott som idrottsman/kvinna kan du aldrig vara säker på att inte bli positiv i dopingtest, eftersom det förekommer att företag spetsar sina produkter med förbjudna substanser som inte finns med i innehållsförteckningen. Ett stort antal idrottsmän/kvinnor som har blivit positiva på dopingtester har tagit kosttillskott.

Prohormoner
Dopingjouren har fått samtal från många människor som fått biverkningar av kosttillskott som innehållit s.k. prohormoner, exempelvis androstenedione, 19-nor-androstenedione, DHEA (dehydroepiandrosteron). Prohormoner är ett förstadium till AAS och ökar frisättningen av testosteron
i kroppen. Biverkningarna liknar de man får från anabola androgena steroider, till exempel akne och bröstkörtelförstoring. Hur kraftfulla biverkningarna blir beror på dosmängd, arvsanlag mm. Om man tagit prohormoner blir man positiv i dopingtest.

 

 

 

 

 

Finns det risker med hälsokost?

Kosttillskott definieras som livsmedel. Hälsokost däremot är ett vidare begrepp som omfattar kosttillskott men också biodynamiskt odlade livsmedel, örter, traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Hälsokost utgör alltså en gränszon mellan läkemedel och livsmedel.

 Eftersom hälsokostprodukter ofta marknadsförs som "naturegna" och "fria från kemikalier" kan man få en känsla av att de inte kan ge några biverkningar. Man glömmer ofta bort att många substanser som är giftiga för människor kommer från växtriket.

För att få sälja naturläkemedel måste tillverkare och importörer låta kontrollera sina produkter och få dem godkända av Läkemedelsverket. Något motsvarande system för godkännande finns inte för livsmedel. Däremot finns det generella krav som gäller samtliga livsmedel - att de inte får vara skadliga, smittförande eller på annat sätt otjänliga som människoföda. Livsmedelsverket och Läkemedelsverket kan ingripa, och har ingripit, för att förbjuda försäljning av produkter som varit otjänliga/hälsoskadliga.

 

 Vitaminer och mineraler

De vetenskapligt beprövade kosttillskotten, som vitaminer och mineraler, innebär knappast någon hälsorisk om man följer rekommenderad dosering. Däremot visar kostundersökningar att de allra flesta, trots brister i matvanorna, får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler från maten. För de flesta finns det alltså inget behov av extra kosttillskott.

 Även livsnödvändiga vitaminer och mineraler kan överdoseras, och det är därför viktigt att alltid följa anvisningarna på förpackningen. För vissa ämnen är det liten marginal mellan vad som är optimalt för kroppen och vad som kan leda till negativa effekter. Exempel på detta är A-vitamin. Flera vetenskapliga studier tyder på att ett något förhöjt intag av A-vitamin kan bidra till benskörhet.

Fria aminosyror och coenzym

Det finns också nya, delvis oprövade hälsokostprodukter som innehåller olika typer av näringsämnen, till exempel fria aminosyror, fettsyror eller kroppsegna substanser som coenzym. Ibland kan det vara fråga om nya, hittills oprövade, kemiska former av olika ämnen.

I dessa produkter har man koncentrerat näringsämnen som normalt finns i låga halter i livsmedel. Kombinationen av den koncentrerade formen och användning under lång medför att man kan utsättas för mycket höga halter av ämnet ifråga. Detta kan öka risken för biverkningar.

 

 Prestationshöjande produkter

En speciell produktgrupp utgör prestationshöjande produkter. Dessa marknadsförs som nödvändiga tillskott, framför allt till utövare av kraftsporter. Det finns däremot sällan någon vetenskaplig forskning kring medlens prestationshöjande effekter och biverkningar. Exempel på sådana produkter är taurin, efedrin och synefrin.

 

 Germanium och vanadin

Andra exempel på preparat är sådana som innehåller "nya" spårämnen som germanium och vanadin. Det är väl känt att bland annat germaniumprodukter, som tidigare funnits på marknaden och möjligen fortfarande kan finnas, kan vara giftiga. Ett högt intag av germanium har satts i samband med skador på njurarna.

 

 Örter

Vissa produkter kan innehålla olika örter för vilka det saknas tillräckligt med dokumentation om eventuella biverkningar.

 

Algprodukter

Personer som har struma eller någon form av sköldkörtelrubbning, men även gravida och ammande, bör vara försiktiga med produkter som innehåller mycket jod. Det kan till exempel vara produkter baserade på så kallade storalger. Även för friska personer kan överdriven konsumtion av exempelvis algpreparat i sällsynta fall leda till rubbningar av sköldkörtelns funktion. Alla algprodukter bör ha deklarerad jodhalt.

 

 Var försiktig med nya mirakelmedel

Den stora merparten av hälsokostpreparat på den svenska marknaden kan konsumeras utan risk av friska vuxna personer. Liksom när det gäller läkemedel är det viktigt att inte överdosera hälsokostprodukter.
Det är också bra att vara försiktig med nya medel som marknadsförs med påståenden om mirakulösa effekter.

 

 Hälsokost och läkemedel

För att undvika olämpliga kombinationer av hälsokostprodukter och läkemedel bör man alltid informera sin läkare om de hälsokostprodukter man eventuellt använder.

 

 Barn, gravida och ammande är extra känsliga

Barn, gravida och ammande kvinnor kan vara extra känsliga för hälsokostprodukter och bör därför vara extra försiktiga. Gravida och ammande bör rådgöra med sin barnmorska eller läkare innan de använder hälsokostprodukter.




 

 

 

Energidrycker

Energidrycker är söta läskedrycker som i de flesta fall innehåller koffein, glukuronolakton, taurin och B-vitaminer.

 

 Energidrycker, och olika ingredienser i dem, har utretts av experter i en rad länder och av Efsa, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, i flera omgångar.

 

Dessa utvärderingar har inte visat att energidrycker är farliga för hälsan om man dricker dem i måttliga mängder.  

 Det finns dock forskning som visar att om man dricker energidrycker samtidigt med alkohol, kan koffeininnehållet i energidryckerna medföra att man blir mindre medveten om hur berusad man är.

 

 Det förekommer energidrycker med mycket hög koffeinhalt. Vid stor konsumtion av sådana finns risk att råka ut för lätt eller medelsvår koffeinförgiftning.

 

 Unga och energidrycker

Barn och tonåringar har generellt lägre kroppsvikt än vuxna och reagerar därför på mindre mängder koffein.

 

Många vuxna har genom att dricka kaffe regelbundet utvecklat en viss tolerans för en del av koffeinets effekter, vilket mer sällan gäller för barn och tonåringar.

Detta gör att många barn lättare än vuxna känner negativa effekter av att få i sig koffein, till exempel hjärtklappning och huvudvärk.

 Koffein

En burk energidryck, 250 milliliter, med en koffeinhalt på 320 milligram per liter, motsvarar i koffeinmängd ungefär en vanlig kopp bryggkaffe, 1,5 deciliter.

Det förekommer även energidrycker med betydligt högre koffeinhalter.

Om man dricker mycket av dessa finns risk att överdosera koffein och råka ut för en lätt eller medelsvår koffeinförgiftning.

 

Olika människor reagerar olika på koffein, det är mycket individuellt hur mycket man tål utan att uppleva negativa effekter.

 Om man får i sig för mycket koffein kan man till exempel drabbas av sömnproblem, huvudvärk, ångest och oro, yrsel och hjärtklappning.

Stora mängder koffein kan ge illamående, kräkningar och diarré.

 

 Koffein kan ge ökad vakenhet och mental aktivitet men gör inte att vi får lättare att lära oss saker.

Koffein stimulerar andning och hjärtverksamhet. Dessutom är koffein vätskedrivande.

 

 

Glukuronolakton

Glukuronolakton bildas när kolhydrater som vi får i oss via maten bryts ner i kroppen. Glukuronolakton finns även naturligt i många vanliga livsmedel i små mängder.

Enligt Efsas utvärdering medför inte den mängd glukuronolakton man får i sig via energidrycker någon hälsofara.

 

 

Taurin

Taurin är en aminosyra som förekommer naturligt i livsmedel från djurriket.

Taurin bildas även i människokroppen.

Efsa har utvärderat taurin och kommit fram till att de mängder som ingår i energidrycker inte innebär någon hälsofara. 

 

 

Rekommendationer

Energidrycker innehåller en relativt hög halt koffein, som är vätskedrivande.

Det innebär att de inte är lämpliga som vätskeersättning vid fysisk ansträngning eller som törstsläckare.

 

Energidrycker bör inte heller kombineras med alkohol, eftersom kombinationen av ämnen kan medföra att man blir mindre medveten om hur berusad man är.

 

 Drycker med mycket hög koffeinhalt innebär risk för överdosering.

 Barn och ungdomar har lägre kroppsvikt än vuxna och är oftast inte vana vid att få i sig koffein.

Detta gör att de lättare än vuxna känner negativa effekter av koffeinet.

 

 För gravida finns rekommendationer att begränsa sitt koffeinintag till högst 300 milligram koffein per dag, vilket ungefär motsvarar tre koppar svenskt bryggkaffe.

 

 

 

Taurin i energidrycker

Det finns ett antal energidrycker i Sverige idag, liksom i många andra europeiska länder, som innehåller 4 g taurin per liter.

 

Vilken funktion taurin har i energidryckerna, är inte tydligt uttalat.

I marknadsföringen används generella uttryck som ”Förbättrar välbefinnandet”, ”Ökar prestationsförmågan”, ”Stimulerar ämnesomsättningen” eller ”Stimulerar cirkulationen och centrala nervsystemet”.

 

 I vissa fall påstår marknadsföringen att drycken återställer det taurin som förbrukas genom ansträngning, vilket är tveksamt, eftersom taurintillförsel via vanlig kost är fullt tillräcklig för det dagliga behovet.

 

Dryckerna innehåller vanligen också koffein och glukuronolakton.

De innehåller dessutom mycket kolhydrat i form av socker, och är ofta vitaminberikade.

 

 Dryckerna säljs oftast i burkar om 250 ml. En burk innehåller följaktligen 1 g taurin. Mängden taurin i en burk energidryck ligger klart över vad en normal kost kan innehålla under en dag, den ligger i nivå med de mängder som har använts i vissa kliniska prövningar.

 

Det finns idag inget belägg för att ett sådant taurinintag skulle vara skadligt, men det är å andra sidan inte klart visat att det är säkert, vid en längre tids användning.

Den dokumentation som finns att tillgå är inte tillräcklig för att ge något entydigt svar, vad gäller en gräns för säkert dagligt intag.

 

 Förutom att det saknas studier över vad som händer vid intag av stora mängder taurin, så saknas det studier över kombinationseffekter av de olika ingredienserna som ingår i energidrycker, till exempel kombinationen taurin och koffein.

 

Det förekommer att dryckerna blandas med alkohol till groggar eller shots.

Det saknas också studier över effekter av dryckerna i kombination med alkohol.

Att dryckerna inte sällan förekommer på diskotek och dansklubbar gör att det också kan vara intressant att fundera över kombinationen energidryck, alkohol och  kroppsansträngning. 

 

 I detta sammanhang kan det vara lämpligt att nämna något om skillnaden mellan livsmedel och läkemedel.

 

Medan det för läkemedel krävs en omfattande dokumentation och ett godkännande före försäljning, behövs det för de flesta livsmedel inget förhandsgodkännande.

För de flesta livsmedel har tillverkaren eller försäljaren produktansvar, dvs ansvar för att lagar och förordningar som reglerar produkten följs.

 

Enligt livsmedelslagen får ”livsmedel som saluhålles ej ha sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att det kan antagas vara skadligt att förtära, smittförande eller eljest otjänligt till människoföda” .

Finns det misstanke om skadlighet ligger bevisbördan på myndigheten, alltså en omvänd bevisbörda jämfört med vad som gäller för läkemedel.

Livsmedelsverkets rekommendationer

Livsmedelsverket har rekommendationer om så kallade energidrycker.

Råden anger att dryckerna inte är lämpliga som törstsläckare och inte som vätskeersättning i samband med fysisk ansträngning samt att de inte är lämpliga att kombinera med alkohol. Dessa råd kvarstår.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Norra Roslagen Elit © 2003 • Privacy Policy • Terms Of Use

ÄR PILLER RÄTT, ELLER DUGER DET MED EN MATRÄTT?